Får det lov att vara väckning?

Sotaren har meddelat i trapphuset att han (eller hon) kommer mellan sju och två idag. Sådant där gör mig nervös. Jag vaknar automatiskt klockan sju i sådana lägen även om jag somnade tre. Och dom kommer aldrig förrän efter tio någon gång ändå, och med dom menar jag alla människor som säger att dom ska komma så där okristligt tidigt.


I morse vaknade jag tio i sju av att hunden spydde i min säng. Skön typ det där, verkligen. Det är alltid ett trivsamt sätt att vakna på. Ni snackar som väckarklockor som fejkar soluppgångar, ni skulle bara veta. 


Jag hade ställt klockan på nio (den riktiga alltså), för jag ska till skolan men what the heck, sju blir väl bra? Min längtan efter kaffe har aldrig varit starkare och kaffebryggaren har nog aldrig bryggt kaffet långsammare förut.


Förövrigt har jag "glömt" att meddela sotaren om att jag har en hund hemma och att jag inte kommer att vara hemma efter elva. Det kan dom gott ha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0