Simplysolo - Simply the Best

Jag läste någons blogg. Det verkade som om hon och hennes kille hade gjort slut. Hon beskrev hur hon vant slog hans nummer och hur underbart det var att höra hans röst. Men som vanligt slutade samtalet med att hon gråtandes slängde på luren och att han inte svarade när hon ringde upp igen. Även fast det var länge sedan jag själv upplevde nå liknande så känner jag så väl igen känslan - den förtvivlade maktlösheten, illamåendet och känslan av att bara vilja falla. Usch vad det är vidrigt att vara olyckligt kär. Vidrigt, I tell you!

Tur att man inte är fjortis längre i alla fall, då var man ju konstant olyckligt förälskad i sju olika personer samtidigt.. Fatta jobbigt.. Då föll man flera gånger om dagen och mådde illa hela tiden.. Fast det kanske är dumt att jämföra fjortisförälskelser med riktig kärlek.. Men då visste man ju inte bätre, så då var det ju ändå jordens undergång.. I proportion till åldern var ju bekymren lika stora liksom..

Allvarligt, kandet typ sluta att regna och åska någon gång så jag kan gå ut med hunden innan det blir morgon.. Gah!