I min lilla, lilla värld av blommor
Ibland föreställer jag mig hur du skulle ha sett ut om du hade fått leva. I mina drömmar har du alltid ljust lockigt hår och klarblå ögon. Du ser ut lite som Ninni, i rännstensungar. Och de gånger jag tänker på dig så spelas "I min lilla, lilla värld av blommor" lågt någonstans i bakhuvudet. Och jag föreställer mig dig i Cornelis Vreeswijks famn, så som han bar på Ninni, i filmen. Bara det att Ninni är du.
Egentligen tror jag att ditt hår skulle ha haft samma färg som mitt. Det skulle säkert ha varit rakt, och så där omöjligt att få till några lockar i, så som mitt är. Dina ögon skulle ha varit bruna som mina, och som mammas. Det är vad jag tror när jag tänker efter.
Men det är aldrig så du ser ut när jag blundar. När jag blundar ser du ut som lilla Ninni och du är aldrig vare sig äldre eller yngre. Konstigt egentligen att du har stannat i just den åldern i mina tankar. Kanske beror det på att jag själv var i den åldern, då du som mest figurerade i mina drömmar och fantasier.
Men jag undrar varför jag ser dig just i Ninni. Eller henne i dig.
Lilla Emily......
